Kom i form efter sommaren!

Ofta är sommaren kanske den tid som många är som mest aktiva med sina hundar. De flesta av oss har semester, dygnet har fler ljusa timmar, och klimatet brukar inbjuda till mer utevistelse och mer aktivitet under sommaren än övrig tid på året. Men den här sommaren tycker jag personligen att det blev lite tvärt om – det var under långa perioder så hett att det var svårt att kunna träna och motionera ordentligt. Man var hänvisad till att gå upp väldigt tidigt på morgonen eller vänta till sent in på kvällen om man ville göra något mer fysiskt krävande med hundarna. Överhettning och värmeslag är något att ta på allvar vad gäller hundar och jag får erkänna att jag själv inte heller är något större fan av för mycket sol och hetta. Detta i kombination med mycket arbete under sommaren, har lett till att varken jag eller hundarna är i den fysiska form som vi brukar vara den här tiden på året. Dags att ändra på det! Som ett första steg tänkte jag blogga om konditionsträning ihop med hunden med tanke både på att du som läser ska bli peppad att sätta igång och att jag själv ska få en spark i baken att träna lika flitigt som vi gjorde innan värmeböljan kom! Kondition är färskvara och det gäller framför allt att få in en vana att motionera, sedan rullar det på av sig självt.

Nu när det går mot höst är det faktiskt lättare att motionera igen. Luften är friskare, temperaturen bättre för både hund och ägare, vi får ge våra hundar lite större rörelsefrihet igen efter det strikta koppeltvånget under naturens känsligaste period. Samtidigt är hösten ofta en intensiv period för många hundägare – ofta drar kurserna igång på de olika hundklubbarna, det arrangeras fler tävlingar och i många grenar är höstmånaderna likställt med mästerskapsmånader. Kort sagt, det är hög tid att sätta fart om man vill att både man själv och hunden ska orka hänga med på allt roligt som erbjuds!

Vad gäller konditionsträning så tycker jag själv att det är oslagbart att ha hunden med mig när jag joggar. Man får sällskap, man blir peppad om det börjar kännas tungt av att hunden hela tiden vill och orkar lite mer och man slipper ha dåligt samvete för att själv ha motionerat men lämnat hunden kvar hemma. Vi har ju flera hundar i huset, men själv springer jag helst bara med en i taget. Jag föredrar att ha hunden i sele som i sin tur är kopplad i en lina som jag fäster i ett hundförarbälte, framför att springa med dem lösa. Upplever att det blir bättre och jämnare träning på det sättet, med selen och linan på sig vet mina hundar att det bara är springa som gäller och då ligger de i jämn fart rakt framför mig och bara matar på kilometer efter kilometer. Springer de lösa, upplever jag att det blir mer likt intervaller för då skiftar de tempo mer, stannar kanske till för att undersöka en luktfläck och sen spurtar ikapp osv. Självklart en träningsfråga men om man som jag gärna springer med musik i hörlurarna så känns det även på en liten grusväg tryggare att ha hunden i sele och lina eftersom jag kanske inte hör en bil som kommer bakom oss. Innan vi springer ser jag därför till att alltid gå en kort promenad så att hunden hinner rasta sig (och då hinner vi bägge värma upp oss lite också) och då är det sedan inget problem för dem att bara springa på under vår löprunda. Efter turen gör jag likadant, tar en promenad så hunden och jag varvar ner och så hunden får en chans att rasta sig även efter träningspasset.

spring

Cyklar jag med hundarna så förbereder jag dem på samma sätt; en rastningspromenad innan och sedan vet de att så länge vi cyklar så är det bara träning som gäller oavsett om vi passerar andra hundar eller spännande dofter eller om det far upp en hare (inte helt ovanligt när man bor mitt ute på landet). Jag har varierat mig lite från hund till hund om jag cyklar med dem i halsband (då springer de med löst hängande koppel precis intill cykelns högra sida) eller om jag haft dem i sele och fastsatta i en Springer (valfritt om de springer fint vid sidan eller om de vill ligga på och dra i selen men se i sådana fall till att de inte drar snett och snedbelastar sig under turen). När jag cyklar kör jag gärna i omväxlande tempo, mesta delen i trav men även intervaller med galoppsträckor varvat med lugnare tempo. Det har ju blivit populärt att ha hundarna rakt framför cykeln kopplade i sele och att de får dra på rejält, jag är själv lite för feg cyklist för att våga låta dem dra mig i full fart på en cykel, men för den som gillar fart tror jag det kan vara hur kul som helst, förutsatt förstås att man tänker på lämpligt underlag och att hundarna byggs upp successivt. Använd cykelhjälm! Är man riktigt tuff, tar man fram en mountainbike och ger sig ut helt offroad i skogen. Då behöver hunden vara lydig nog för att kunna följa dig lös. Starta i lättare terräng och avancera när du och hunden känner er redo för det.

Avslutningsvis några ord om den allra vanligaste motionsformen – promenaderna. Det går helt klart att göra promenaderna mer fysiskt utmanande för både matte och hund om man lämnar vägarna och stigarna och ger sig ut i terrängen istället. De flesta hundar uppskattar att springa lösa över stock och sten, men här är det lätt att lura sig och tro att hunden tränar mer effektivt än den verkligen gör. Får hunden själv välja var och i vilken takt den rör sig, så kan den välja att bara använda de muskelgrupper som den redan är stark i. Vill du träna din hund allsidigt och bygga upp alla de små muskler i kroppen, är det mycket bättre att koppla hunden (här väljer jag åter igen att ha den i sele och nu helst en sele som jag kan fästa två koppel i, en på vardera sidan snarare än uppe på ryggen, för att än mer kunna kontrollera hundens rörelser) och låta den skritta. När hunden skrittar, kan den inte lika lätt slarva och avlasta, utan den måste jobba med varje enskilt ben och även ryggmuskulaturen får arbeta på ett helt annat sätt än när hunden travar. Att skritta i högt blåbärsris, upp och ner för backar, i mjuk mossa och över ris och fallna grenar, är riktigt nyttig och allsidig träning för hunden. Vill jag öka på arbetet ännu mer, kan jag använda mig av viktmanchetter eller en klövjeväska. Som ägare kan jag ju också öka min egen ansträngning under skrittpromenaderna om jag själv använder vikter!

Nu är det hög tid att gå ut med hunden och sätta igång!

logo

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *