”Två steg bakåt.” Intryck från NM i lydnad!

Titeln kanske var lite missvisande, jag menade inte att lydnaden som sport tagit två steg bakåt, utan det syftar på stegförflyttningarna som på NM utfördes tämligen nära en stolsrad. Så nära faktiskt att när första ekipaget (har jag för mig att det var) kommenderades att ta ”Två steg bakåt” så gick det ett sus genom publiken -för det såg ut som om hunden skulle backa rakt in i närmsta stolen! Nu gick det bra, men jag måste säga att det kändes som om man lite väl mkt ville pressa hundarna upp mot stolsraderna, in mot podiet, ut ur ringen osv. Visst kan det vara en extra svårighet att gå nästan rakt in i föremål eller utföra vändningar extra nära olika slags naturliga kanter, men att styra in förarna så hela tiden? Det kändes lite onödigt för det hade nog gått att skilja agnarna från vetet ändå tänker jag. Men det kan ju vara en kul utmaning att ta med sig i tävlings- & störningsträningen -öva på att gå mycket nära väggar, stolsrader, andra föremål, öva på att gå nästan ut ur ringen, och kanske om man har lyxen att ha många att träna ihop med -öva på att ha 5 personer gåendes runt omkring dig & hunden när ni går ert fria följ. NM dömdes av fyra domare så de personerna pluss tävlingsledaren cirklade runt ekipagen hela tiden. Något att börja förbereda sig på om man en dag skulle stå inför ett mästerskap!

Idag var första dagen på NM så momenten som visades upp var: sittande i grupp, fritt följ, inkallande med ställande & läggande, sändande till rutan och vittringsapporteringen. Jag såg nästan alla hundar, missade några av de första grupperna i sittande i grupp och så såg jag inte de två sista hundarnas individuella program, men annars såg jag nästan hela startfältet inklusive alla de svenska ekipagen. Det var inte så mkt publik (synd för man såg bra, festligt inredd tävlingsring & snabbt & tydliga resultatredovisningar så det borde kunnat locka fler åskådare) men en fin hejarklack til Sverige & trevligt med folk som applåderar efter momenten oavsett vilken nationalitet som gått. Resultaten visades löpande på en skärm på väggen bredvid ringen, trevligt!

Intrycken från fria följet var över lag att många av hundarna verkade mkt laddade för flera hade en position som var ganska långt fram och/eller inte så rak som man kanske annars förväntar sig på den här nivån. Ett ekipage som imponerade mkt på mig där var Mona Kjernholm med sin Marvin, det var en STOR hund som höll en mycket snygg position! Över lag var det roligt att se att det var flera stora, långbenta hundar som presterade fint, ett tag kändes det ju som de flesta lydnadshundarna var små snabba vesslor. En liten hund med kvicka rörelser kan ju lätt se ärtigare ut (och det ser lätt ut som om det går fortare när en mindre hund utför vissa rörelser, än en stor hund med stor steglängd rör sig) så för mig med 20 kg långbent Flynn kändes det inspirerande och hoppfullt att det inte bara var ”flashiga” hundar som var på NM. En av de allra bästa prestationerna (ekipaget ledde när jag åkte) stod tex norska Line Fatland Froystad med Harry Pepper, en just stor, långbent (och korthårig!) hund för! Roligt!

Det var genomgående, som jag upplevde det från publikplats på läktaren, en rätt hård bedömning. Jag såg ingen 10:a delas ut individuellt (vet ej om någon fick det i sittande i grupp men även där drogs betygen snabbt ner om hundarna såg sig om för mkt) och många låg kanske runt 7 i snitt på flera moment.

Inkallande med ställande är alltid svårt att bedömma kvaliten på inomhus på matta tycker jag. Sprang hundarna i smart fart, kunde de sprungit forta´re men ändå klarat av att stanna? Kunde de stannat bättre eller var det så bra som underlaget tillät? Svårt at veta! Läggandet på inkallningen hade några hundar en jättefin teknik på men över lag var betygen rätt låga på inkallningen tyckte jag. Men jag är inte van vid att titta på mästerskap heller, kanske brukar det vara så hårt trots förutsättningarna? Jag tycker den finska hunden Tending Bluey med föraren Elina Niemi hade dagens snyggaste inkallning (av de ekipage jag såg), den hunden tog i både för att få fart & för att utföra ställande & läggande snabbt. Härlig hund!

Sändande till rutan såg jag många fina utföranden av, men både i det momentet och i inkallningen var det några hundar som tjuvstartade och blev nollade (eller fick någon nolla beroende på hur de olika domarna upplevt det). Annars var riktning & fart snyggt på de allra flesta hundarna och många ställdes prick i mitten av rutan.

Sista momentet idag var vittringsapporteringen. Jag satt mitt framför den och det var intressant att se hur hundarna tog sig fram till pinnarna (inte helt ovanligt att hundarna går över dem o några lyckades trampa på dem också) och hur de sökte av dem. Flera hundar sökte med öppen mun och nuddade vid pinnarna men ingen plockade upp någon annan än rätt pinne, men även här blev det få som fick några högre betyg. Ett jäkla svårt moment att få ihop alla delarna bra på! Några hundar imponerade med bra fart in och en, men jag minns inte vilken, med att verkligen ”klippa” pinnen lika kvickt som om den plockat upp en vanlig apport. Det var snyggt!

Jag såg ingenting av uppvärmningen tyvärr, hade annars varit intressant att se hur de olika ekipagen förberedde sig strax innan de gick in. Kanske det ska bli mitt mål på nästa tävling jag tittar på, att studera mer innan (och kanske efter?) än just under själva bedömningen.

I morgon går resten av momenten! HEJA SVERIGE!!!! Tyvärr kan jag inte vara där men jag hoppas någon rapporterar på FB allt eftersom!

Anna Larsson

Att utbilda nyblivna hundägare eller finslipa tävlingsekipage tycker jag är mycket roligt och givande. Jag håller både kortare kurser och längre utbildningar inom många olika ämnen som rör hundar och hundträning. Träningen ska vara rolig och effektiv och ge hund och hundägare ett roligare liv tillsammans!

Reader Interactions

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *