Vi är framme i Moskva!

Igår startade vi resan mot Moskva och VM i heelwork & freestyle. Första checken var att åka till distriktsveterinären och få Flynn undersökt och få OK och stämpel i passet + intyg inför flygresan. Det gick fint!

m7

m8

Sedan hade vi en rätt lång väntan då vi inte skulle resa förrän sent på kvällen från Arlanda. Varken jag eller Krille har någonsin flugit med hund så allt kändes både spännande och läskigt på samma gång: skulle allt fungera, hade vi förstått rätt, hur skulle Flynn ta det hela osv.

På Arlanda fick vi stå länge i kö inför incheckningen. Flynn gjorde succé hos flera av de som stod och väntade tillsammans med oss, både vuxna och barn hälsade på honom och en liten pojke hade extra svårt att slita sig ifrån sin nye fyrbente vän, han sprang tillbaka och gav Flynn en sista kram innan han var tvungen att följa med sina föräldrar. När ingen hälsade på honom la sig Flynn mest ner och halvsov, väldigt skönt!

m5

Man blir trött av att vänta!

m6

Mycket att ta med när man ska flyga med hund, vara borta i en vecka och tävla! Flynns gigantiska flygbur har visat sig vara en utmaning i logistiken på mer än ett sätt 🙂

Före incheckningen gick vi och betalade för hund + bur på det stället där resebolaget fanns. Sedan var det att ställa sig i kön till incheckningen (man kan inte checka in själv när man har hund med). Tror vi stod i kön i ca 40 minuter. När vi kom fram till incheckningen fick Flynn hoppa upp på bagagebandet för att vägas (enkelt med en hanteringsvan hund), den jättelika buren däremot fick de bara lita på att den vägde det den väger för den fick inte plats 🙂

Sedan dröjde det inte så länge innan vi kunde gå till specialbagaget och där få buren scannad och så var det vips dags att sätta in Flynn i buren och vinka hej då. Kändes läskigt men jag försökte tänka att Flynn är cool och trygg och att de hanterar och flyger hundar dagligen. Säkert mer jobbigt för mitt mattehjärta än för Flynn!

Vips blev det sedan bråttom att hinna igenom säkerhetskontrollen, där var det självklart lång kö, så sen småsprang vi till rätt avgång, fick pass kollade och innan vi gick på så bad vi dem att kontrollera att Flynn var lastad, de sa att vi kunde vänta och gå ombord sist så behövde vi inte gå på förrän de varit och checkat att han var med. Gick jättebra! Måste säga att all personal på Arlanda och Aeroflot har varit väldigt trevliga hittills, bra bemötanden och alla har förstått att vi var ovana och ängsliga och verkligen velat hjälpa oss. Så tacksam för det!

Flygningen gick bra minus att vi ett tag passerade igenom turbulens. Som många av mina vänner och elever vet har jag slitit med att gå ifrån att vara paniskt livrädd för att flyga (ett av de tillfällen då min panikångest kan slå till som värst) till att faktiskt i mitt jobb flyga ensam flera gånger om året. Inte så att jag gillar det men de har blivit hanterbart och ibland liiite spännande. Turbulensen vet jag rent logiskt att det inte är farligt men jag kan säga att det var en utmaning att ta sig igenom.

Men det gick. Hyfsat lugn efteråt faktiskt, STOLT över det!

m4

Inflygning över Moskva i natten.

När vi landat i Moskva var det dags att gå till passkontrollen. Där började jag bli nervös, det var lång kö och jag han tänka att var är Flynn nu, har han lastats av eller vad sker? Men så småningom var det vår tur och efter det så letade vi reda på bagaget (som kommit) och sen fick vi fråga oss fram till specialbagaget där Flynn skulle lämnas och efter en liten stund så kom buren med Flynn i (som låg ner och såg lugn ut). VÄLDIGT SKÖNT!!!

m3

Återseende med Flynn efter resan, skönt!

Vi hade ju förstått det som att vi skulle ta honom till en kontrollant som skulle se hans papper så vi hittade en skylt för veterinärkontroll men där fanns ingen (var ju vid midnatt nu), Krille ringde och försökte göra sig förstådd men det var inte det lättaste. Frågade oss fram och fick rådet att gå till tullen. Gick dit och där bara vinkade de igenom oss. Men eftersom vi läst att vi skulle få ett papper som man sedan skulle visa upp när man reste hem igen så vågade vi inte chansa utan frågade om veterinär igen och gick dit åt där de hänvisade. Där träffade vi vår taxichaffis som pratade i princip bara ryska och han menade att nej, ni behöver ingen kontroll. Men jag och Krille såg framför oss att det kanske skulle bli krångel sedan så vi tjatade och fick chaffisen att ta oss tillbaka in på flygplatsen igen (vi var redan ute alltså) och så krånglade vi oss fram till en informationsdisk. Där sa de också att från Stockholm behövde vi inte visa upp något så väldigt försenade så vågade vi till slut åka!

Phu, kan säga att både jag och Krille var helt svettiga av all stress fram hit! Taxin körde grymt fort och tempot i trafiken var en bisarr kontrast till att chaffisen poppade gamla 80-talsdängor på full volym. Jag var så trött att jag börade fnissa, typ ”jag kommer omkomma i en trafikolycka till tonerna av power of love”. Men allt gick bra!

Framme vid hotellet så kändes det som att kliva ut i en film, vilken byggnad! En picollo kom ut och hjälpte till med bagaget, han var mycket tveksam till om buren skulle få plats dock. bagaget scannades och så kom vi in och kunde checka in. Där ville de faktiskt se Flynns papper så ihop med våra pass så kopierades alla Flynns papper. Så nu har någon sett veterinärstämpeln i alla fall! Vid ankomsten fick Flynn en stor medalj så vi har redan ett pris att ta med oss som minne från VM 🙂 Roligt och trevligt!

m2

Vi fick in buren i hissen men för att få den in på rummet fick Krille skruva isär den och ta den i två bitar! Haha, som att frakta en häst!

Vi satte undan våra saker lite fort och gick sedan ut och rastade Flynn lite mera ordentligt. Hotellet hade satt i ordning en inhägnad hundrastgård, Flynn snusade runt där och sedan ville han mest sova efter alla intryck.

m1

Det tog dock en låg stund innan jag och Krille kunde varva ner, det hade varit så många nya intryck, så mycket stress och osäkerhet att man var helt speedad i kroppen långt efteråt. Det känns fortfarande overkligt att vi är på plats i Moskva, lika delar häftigt som läskigt ungefär! Det kommer verkligen bli ett minne för livet detta helt oavsett hur tävlandet går!

 

 

2 thoughts on “Vi är framme i Moskva!

  1. juni 21, 2016 at 1:02 e m

    Jätteintressant att läsa Anna! Förstår att det måste kännas oroligt att flyga med hund men skönt att det hela gick bra! Njut nu av resan & stort lycka till!

  2. Jana , DjurMagazinet Södertälje
    juni 21, 2016 at 5:43 e m

    Härligt att allt gick bra. Ja det enda som behövs är en stämpel i passet från vet att hunden mår bra och rabies. Men det kollas nog på crocus.
    Va härligt att ni redan fått medalj. Själv ställer jag på fredag.
    Lycka till!!! ❤️

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *