Börja behandla folk som hundar!

Har grubblat mycket fram och tillbaka om jag skulle skriva det här inlägget eller ej men beslöt mig för att trots allt göra det. Det handlar om att det banne mig är dags att vi börjar behandla folk som hundar!

Det fanns en tid när jag tyckte det bitvis var svårt att träna på olika hundklubbar för att det lite för ofta var så att jag exponerades för tråkig hundträning. Inte så att det ofta var några extremvarianter, men ändå, det var de där trista och ofta orättfärdiga korrigeringarna, det var hundens fel snarare än hur träningen var upplagd och det var bitvis högröstat och tråkigt och bråkigt och jag kände att det gjorde att jag själv inte trivdes och hade svårt att må gott i min egen hundträning även om de förarna och jag bara råkade befinna oss på samma plan samtidigt. Det man ser och hör påverkar lätt mer än man först inser och jag funderade både över de känslor som andras hundträning kunde starta hos mig (och som om jag inte kunde nollställa mig ifrån dem inte var bra vare sig för mig eller mina hundar) plus att jag funderade kring detta att det vi ser ofta har en normaliserande effekt. Ser och hör man för mycket trist hundträning kan det så sakteliga smitta av sig på hur man själv tränar utan att man är riktigt medveten om det. Så jag föredrog ofta att hellre träna ensam än att se någon rycka i eller bråka med sin hund helt enkelt. Men då missar man ju detta att kunna utbyta tankar och idéer och det är ju synd!

Sen kom en boom med massor av positiv hundträning och via nätet så har det ju fullkomligt exploderat av hemsidor, bloggar och inte minst facebookgrupper om hundträning. Wow! En guldgruva att ösa idéer ur och där inriktningen på olika grupper borde säkerställa att man kan slippa se trist träning. Problemet löst! Eller… vänta lite nu.. .kanske inte riktigt ändå.

För om jag tidigare kunde skippa att åka på en öppen träningskväll för att slippa höra någon bråka på sin hund så känner jag idag att jag går ur och stänger ner allt fler diskussionsgrupper för att klimatet där är så otroligt otrevligt. Lägger någon upp en träningsfilm går det inte många minuter innan folk oombedda letar fel. Antingen i själva utförandet eller utifrån vilken träningsmetod som används. Eller så sågar man hundens utstrålning och aktivitetsnivå (den är för stressad eller så ser den för tråkig ut) och övertolkar minsta lilla skiftning i kroppshållning, öronspel, svans och miner och fäller en dom utifrån det utan att ha någon som helst kunskap om individen i fråga på filmen. Inte heller ovanligt att man länkar till andras filmer (professionella tränare eller tävlingsfilmer eller amatörfilmer) som man hittat på nätet och uttalar hårda domar om träningen, föraren och hunden utan att ha någon som helst kännedom om ekipaget ifråga mer än det man självsäkert menar sig se under några minuters film. Och väldigt ofta är det så kallade positiva hundtränare som skriver dessa inlägg!?

Vad hände med att vi ska titta efter det som är bra och ignorera det dåliga? Förstärka det vi VILL ha för att öka sannolikheten för att de beteendena ska återkomma och öka i frekvens? Vad hände med att behandla andra hundägare med respekt och försöka hitta någon liten gemensam sak vi kan enas kring (att vi bägge är människor och att vi bägge uppenbarligen på något sätt sysslar med hundar kanske?) och först skapa någon slags ömsesidig känsla av att vi hör nog ihop trots att vi kanske tränar och tycker olika? Vad hände med att vara ett gott exempel och lyfta fram det vi tror på och gillar men utan att trycka ner det i halsen på någon annan utan snarare bara visa fram exempel på ”så här kan man också tänka och göra” och sedan OM folk själva blir intresserade och nyfikna tipsa dem vidare när de själva vill och är redo för det?

Det ÄR frestande att gnälla på nätet (jag gör det tyvärr mycket lättare än jag önskar jag gjorde) och det ÄR så lätt att skapa en vi-känsla genom det billiga tricket att enas MOT någon annan. Lägga upp en film på otrevlig hundträning och sedan förfasas och frossa i det så kan vi känna att vi som inte tränar så, VI är vänner och tillhör en gemenskap och vips, vi får njuta av känslan att tillhöra en grupp och inte bara det utan en moraliskt överlägsen grupp som minsann vet och kan bättre!

Men inte sjutton var det så positiv hundträning var tänkt att fungera? Skulle vi inte försöka se likheterna mer än skillnaderna, skulle vi inte sprida den träning vi tror på genom att vara föredömen, genom att visa upp vår egen träning, våra egna resultat och genom att bemöta folk som valt att träna annorlunda på ett trevligt sätt? Var inte tanken faktiskt att vi skulle behandla andra hundägare och hundtränare som vi behandlar hundar? Eller tror vi vips inte längre på att förstärka goda beteenden när det kommer till människor? Inte ens när det kommer till de personer som, vilka nidbilder vi än vill skapa av dem, faktiskt har en otroligt viktig sak gemensam med oss själva -de sysslar också med hundar!

Så här kommer utmaningen: börja bete dig mot andra hundtränare och hundägare som du beter dig mot din hund. Börja titta efter de BRA saker som faktiskt finns där, uppmärksamma dem och hittar du absolut inget som du vill förstärka så bara scrolla vidare utan att skriva något syrligt och nedsättande (för det kommer garanterat aldrig få personen att vilja ändra sin träning så den blir mer lik din, tvärt om). Sluta att lägga upp länkar till andras filmer om ditt enda syfte är att såga träningen, hunden eller tränaren och våga istället lägga ut dina egna träningsfilmer och visa fram goda exempel. Länka och lyft fram de BRA tränare och tävlingsförare du uppskattar, fyll ditt Facebookflöde och dina gruppinlägg med att visa fram goda exempel och skriv en uppskattande kommentar de gånger du ser träning du GILLAR istället för att gå igång på att leta fel i andras filmer. Och är du riktigt, riktigt modig -våga lyft fram små bra saker du ser i folks träning ÄVEN hos de som tränar på ett sätt du inte gör (ja, även om du blir rädd för att någon skulle misstolka det och tro att du också tränar på det sättet). Vi som på något sätt tillhör den väldigt icke-homogena skaran av ”positiva hundtränare” och i olika grader kanske även kallar oss ”klickertränare” ska ju vara grymma på att studera beteenden och då borde vi kunna hitta något litet bra i de allra, allra flesta fallen av träning OM vi vill och försöker.

För vill du vara en positiv kraft i hundvärlden räcker det inte med att du kan varenda liten inlärningsterm som finns att veta eller varit på de rätta föreläsningarna och chillar med de rätta namnen. Nej, det är hur du faktiskt beter dig som kommer avgöra om jag kommer klassa dig som en positiv tränare eller ej och då räknar jag inte bara in träningen av din egen hund -det säger minst lika mycket om dig det du skriver och gör på nätet. Du må ha varit på varenda Clicker Expo, du må ha BAT-tränat din hund och du har säkert svart bälte i inlärningspsykologiska termer -men om du på nätet hellre letar fel än försöker se det bra och goda hos andra hundtränare ja, sorry, då är du inte en positiv hundtränare i mina ögon. För när vi skalar ner allt till det allra mest basic så var ju tanken att vi skulle titta efter och förstärka det goda, inte tvärt om.

Jag tänker i alla fall försöka bättra mig på de här punkterna. Hänger du på?

Anna Larsson

Att utbilda nyblivna hundägare eller finslipa tävlingsekipage tycker jag är mycket roligt och givande. Jag håller både kortare kurser och längre utbildningar inom många olika ämnen som rör hundar och hundträning. Träningen ska vara rolig och effektiv och ge hund och hundägare ett roligare liv tillsammans!

Reader Interactions

Comments

  1. Spot on!
    Vill verkligen försöka ta utmaningen och även utanför hundvärlden. Tack för din text.
    Får jag dela?

  2. Du er så klok, og jeg er så enig! Skal skjerpe meg ytterligere! Dette kan overføres til mye annet i livet også! 🙂 Takk! 😉

  3. Håller helt med! Det är lika relevant i hästvärlden, där träning med positiv förstärkning fortfarande är mindre vanligt än bland hundfolk. Att leva som man lär är en svår konst, men vem har sagt att livet ska vara enkelt? 😉

  4. Jag är tok på!!
    Så himla bra skrivet!! Har funderat väldigt mycket de senaste åren på hur den negativ-orienterade-tonen tar allt större plats, ffa i sociala medier och inte bara i hundvärlden…
    Hur det precis som du skriver påverkar mig och successivt gör mig lite sämre. Jag vill inte dras med i det, att börja leta fel överallt, utan försöker vända den trenden inom mig själv genom att tänka ord som kärlek, bra, fint flera gånger om dagen.
    Jag är lyckligt lottad som tränar bruks och lydnad med härliga människor och hundar. Jag är också faktiskt glad över att jag började träna och tävla så sent i mitt liv, som medelålders och därmed var tryggare i mig själv. I utställnings och uppfödarvärlden är det så hårt och negativt klimat ibland så att man häpnar.
    Konkurrens i de flesta former är enligt mig någonting bra. Det borde bidra till att vi steppar upp, tänker till, utvärderar, är kreativa, är ödmjuka och inte minst gläds åt andras resultat för det sporrar ju mig till att bli ännu bättre

    Vad vinner jag och mina hundar på att jag letar fel? Absolut ingenting!!!
    Vad vinner jag och mina hundar på att jag lyfter fram det positiva, det goda? ALLT!!! ❤

  5. Strålande skrift – än om jag personligen slipper denna typ av påhopp – skulle i sig nog inte ta åt mig men, eftersom jag inte är med i ”cirkusen” utan är på annan plats i hundvärlden så gillar jag skarpt din text – utmärkt. Vakna upp hundvärlden vi är en grupp, en grupp som ”påstår” oss älska hunden – hjälps då åt, sluta stjälp för det gynnar bara motståndet till vad jag kallar GOD HUNDHÅLLNING

    Min webbsite är snaaaart mobilanpassad om någon redan idag undrar 🙂

    • Ja det är så lätt att i en så liten värld som hundvärlden ändå är, skapa ännu mindre grupper och skapa ”vi och dem” istället för att försöka applicera våra tränarkunskaper även när vi diskuterar med andra hundtränare!

Lämna ett svar till Charlotte Swanstein Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *