En seger från stolpen!

Nu har Mörkötävlingarna del 1 lagts till handa 🙂 Jag & Krille åkte till Anneli på fredagen för att fixa det sista inför tävlingen. Efteråt, lagom när vi ätit en god middag och hunnit halvvägs genom vinet, så visade det sig att Annelis lamm hade rymt… Border collies to the rescue! Flynn, Race & Ids fick rycka ut och samla ihop 105 lamm och sen vidtog en promenad med flocken på ca fyra kilometer. Det är inte mycket om man flyttar tackor, men unga lamm… Lamm utan tackor är vimsiga varelser som inte har någon uppfattning om vart de vill gå, ingen vill gå först, de snurrar runt runt (bokstavligt talat) och ser ut att leva efter devisen ”följ rumpan före dig” -oavsett om den rumpan bara går i en cirkel… Att få dem att traska på över fält och längs vägar (och förbi ett gäng ystra kor) krävde mycket mera jobb av hundarna. Nu hade vi ju dessutom tiden emot oss, om vi skulle hinna fram innan det blev becksvart eller ej. Men shit så roligt det var att se hur hundarna jobbade! Anneli & Krille gick först och jag gick sist efter flocken och kunde gå och bara studera hur hundarna delade upp jobbet sinsemellan, hur de kunde se något som behövde rättas till men snabbt ställa om till en annan uppgift om någon annan av hundarna var före med att placera sig där. Jäkligt intressant och jag kan inte låta bli att gång på gång imponeras av dessa hundars förmåga att läsa djur och agera på egen hand. Så coolt!

Här börjar det skymma på… ännu en bra bit kvar att gå…

Vi hann precis komma hem med lammen och stänga grindarna när det blev så svart att man inte så hundarna längre 🙂 Garvade lite åt att detta skulle vara det sista Flynn & Race gjorde innan tävlingen, inte precis den optimala uppladdningen men kul hade det varit så vad tusan.

Lördagen bjöd överraskande nog på strålande sol, wow! Jag & Krille jobbade i djurhanteringen och jag måste säga att är det bra folk där & bra utställare, då finns det möjlighet att lära sig massor så att inte fler personer erbjuder sig att hoppa in och jobba där på tävlingar fattar jag inte, mig har det gett massor i alla fall. Nu hade vi dessutom en himla bra placering av fållan så vi såg hela banan fint och inte minst såg vi upptagen bättre än någon annan på hela tävlingen. OJ vad det är skillnad i hur hundarna ser ut när de kommer upp sista biten i utgången och när de påbörjar upptaget! Hett tips för den som vill veta mer om sin hund (för nej, du ser inte detta från förarens plats ens i IK I) är att antingen fråga utställaren/utställarna hur hunden jobbade eller -på träning- be någon filma upptagen. Jag kan till 99% säga att hundarna skapade sina egna flockar och att fåren läser hundarna såååå mycket fortare än vi tror. De hundar som beter sig fel på olika sätt i sista delen av utgången får inga upptag (om fåren är som Annelis i alla fall), de som kom in heta, spända, rädda eller för försiktiga avslöjas också direkt av fåren och det blir därefter. Jag såg både hundar som jag blev glatt överraskade över och hundar som jag hade hoppats mer på i det avseendet. Men det är ju med djur alltid dagsformen man ser också, viktigt att minnas. Men, summa sumarum, jag har från både Gotlands och nu Mörkötävlingarna blivit än mer nerdigt intresserad av vad hundarna faktiskt själva säger till djuren. Vore jättespännande om domarna hade dömt upptagen från utställarens plats egentligen, jag undrar om det alltid hade blivit samma siffror då?

Jag hade ju bestämt mig för att stå kvar vid stolpen och träna oss på det den här helgen. Första dagen gick det sisådär 🙂 Flynn fick 20p på utgången, 10p på upptaget men sen hade vi vår sämsta framdrivning på mycket länge, bara 8p kvar! 38p på hämtet. ”Fösningen” (dvs fråndrivningen då) kändes det som om vi aldrig tränat på avstånd, han chansade på kommandon och kändes både trött och förvirrad och vi fick fåren tillbaka genom grinden + missade crossgrinden och strulade så mkt att vi bara hade 3p kvar. Räddade upp det hela med 10p på sista benet hem till mig och sen var han grym i delningen 10p och fållan 10p som vi gjorde snabbast av alla 🙂 Summa 71p från stolpen och på det kom vi på 10:e plats.

Race & Krille ville ha in ett resultat till så Krille gick med honom på banan. Race fick 20p utgång, 10p upptag, 16p framdrvning = 46p hämtet. 16p på fösningen, 5p på drivningen, 10p på en skitsnygg delning (”Snyggt! Proffsigt!” skrev domaren) och 7p på fållan med lite strul. Summa: 84p och på det kom de tvåa! Det roliga var att de slogs av kullbrorsan Rookie & Meril som fick 86p, fiiina R-bröder!!!

Efter att ha byggt om banan inför nästa tävlingsdag, åkte vi hem till Anneli och hjälpte till att riva ner den gamla plasten + pressenningarna på hennes bågväxthus (fårhuset). Mitt i allt rymde alla korna som går i sin hage bredvid Annelis hus! haha, vilda western! My God, efter detta kraschade jag i sängen ett tag på min spikmatta för då var min nacke & skalle slut. Sen blev det god mat, lite vin och -pang så sov man 🙂

Söndagen var det oväder… Regn, mera regn och ännu mera regn toppat med åska och hagel! Gissa HUR blöt man blir av att jobba med blöta får en hel dag!? Jag & Krille såg ut som två dränkta katter och jag tänker inte lägga ut bild på det 😉 Men SuperFlynn hade sovit på saken och kom på att klart att han kunde både styra upp fåren själv OCH ta in mina kommandon. I allafall de flesta 🙂 Så denna dag såg det helt annorlunda ut: Från stolpen fick vi:

Utgång: 20p upptag 10p framdrivning 18p = 48p i hämtet. ”Fösning” 11p (vi missade crossgrinden även denna gång, det var där vi tappade nästan all, första grinden satte vi däremot en supertight sväng på!), ”drivning” 10p (så 21p på ”fråndrivningen”), sen var han lika grym i delning 10p och tratten 10p. SuperFlynn: 89p och SEGRARE trots att jag stod kvar och körde honom från stolpen!!! Hade vi fixat crossgrinden hade det blivit vårt högsta någonsin i IK I, festligt! 🙂

Krille valde att köra Race från stolpen också, Race var inte riktigt lika på hugget denna dag och de fick en del strul + tiden ute i tratten gav 68p. Men bra & nyttig träning!

När allt var klart, banan riven, toan bortmonterad, skyltar borttagna och allt småfix klart var det sköööönt att börja rulla hemmåt. Herre gud, det är kul att arrangera tävlingar men det är mycket som ska fixas och det går i ett i ett. Nu är det en månad kvar tills nästa gång… (Det är helt OK att anmäla ditt intresse redan nu för att hjälpa till!)

Förra året debuterade Flynn i vallningen, då blev han gk vallhund och tog två 1:a pris (90p bägge gångerna komiskt nog) innan han fyllde 2 år. Detta år har han plockat fyra förstapris till på 88-89-90-91p och ett av dem med matte vid stolpen + debuterat och gått runt i IK II. Känns som fin utveckling på en hanhund som inte fyller tre år förrän den 23:e november! Susanne säger att hanarna från Flynns linjer mognar långsamt, så vi får se nästa år hur ”vuxen” han börjar kännas då. Än så länge är han nog rätt mycket unghund.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *