Grand slam för Fonzie!

I helgen åkte vi hela vägen ner till Eslöv för att tävla i heelwork! Oxie BK hade arrangerat en tävling med möjlighet att göra inte mindre än fyra starter i klass III (två per dag) , en sån chans att verkligen hårdköra och testa av sitt program kan man ju inte missa! Roligt dessutom att mixa svenska och utländska domare!

Tävlingen hölls i anslutning till kennelklubbens stora utställning på flygfältet. En bra test för oss att jobba i den miljön och fram för allt med agiliyringen liggandes bakom FS-planen vilket Fonzie berättade mycket snabbt att han noterat 🙂 En annan utmaning i alla fall för mig som förare, var blåsten. Dag ett var den lite störande och hatten gled, men dag två var den riktigt kraftig och jag fick ett par gånger under programmet grabba tag i hatten för att ha kvar den trots att jag spänt fast den supertight under hakan! Så coolt att det inte störde Fonzie!

Det är stor skillnad på att tävla HTM utomhus tycker jag, en hel del av det showiga försvinner mot när man är i en inomhuslokal, underlaget och ljuden blir annorlunda osv. Det vill också ännu mera till utomhus att musiken är på högt nog för att det inte ska se lite lamslaget ut. Jag tränar ju alltid utomhus men får ändå erkänna att det blir inte samma upplevelse varken att se på eller att tävla själv när det är utomhus. Men fördelen med det var att vi fick nya utmaningar och nya saker att öva på och jag är väldigt nöjd med min egen uppläggning av dagarna, kändes som jag hittade rätt i min egna mentala inställning och utifrån förutsättningarna så värmde jag Fonz på vad jag tror är rätt sätt och jag drogs INTE med i hans aktivitetsnivå, ett STORT plus! Riktigt, riktigt roligt hade vi när vi var inne i ringen och trevligt runt omkring. Såg dessutom många ekipage och program som inspirerade mig och gav mig fler tankar framåt, det är verkligen en del otroligt kreativa människor som tävlar inom FS och HTM! Känns kul att ha hittat in i den här sporten!

Första starten dag 1 kändes Fonzie fin men missförstod mig en gång i ett skifte och tappade lite av flytet där tyckte jag. Tror inte det såg lika vimsigt ut som det kändes för mig milisekunderna innan han gled in rätt i programmet igen. Bra övning för mig: KÖR PÅ och lita på att han reder ut att ta sig in i rätt position även om han hamnat på fel sida först! Jag var väldigt nöjd med hans prestation i övrigt även om det inte kändes lika distinkt som vi kan göra det kanske, svårare att få den där sista lilla snärten i timingen kändes det som men det kanske mest var min upplevelse. Var sjukt nöjd med att han var noll störd av allt runt omkring och att han verkligen hade kul under programmet.

Det visade sig att domarna gillade det de såg! Ffa ena domaren gav oss våra överlägset bästa betyg någonsin. Dömde i denna klass gjorde Anja Christiansen och Johanna Allanach. Vi fick betygen:
Precision och samarbete: 9,2 – 8,7 = 8,95
Innehåll: 9,0 – 8,5 = 8,75
Tolkning av musik: 9,2 – 8,0 = 8,60
Summa: 26,30 vårt högsta någonsin i HTM 3, CERT och SEGER!!! Så jäkla glad!!!

Ena domaren skrev dessutom den finaste kommentaren jag fått som tävlande tror jag: ”…well performed precise routine with a dog/handler working as an outstanding team.” Dessutom fick vi ”Good variety of positions in all directions, precise heelwork througout.” Härligt!

Andra starten dag 1 tyckte jag att vi egentligen gjorde vår bästa runda i hur det kändes själv, inga missar men lite hetare hund som gjorde att några rörelser inte var lika snygga, så tekniskt var nog gång 1 bättre trots allt utifrån sett? Dömde nu gjorde Anja Christiansen och Eleonor Mattson. Vi fick denna gång:
Precision och samarbete: 8,6 – 7,6 = 8,10
Innehåll: 8,5 – 7,8 = 8,15
Tolkning av musik: 8 – 8,2 = 8,10
Summa: 24,35 åter igen CERT och en till SEGER!!! Helt otroligt!!!

Fonzie efter dag 1, notera blåsten i rosetterna 🙂

Efter tävlingen åkte vi till Flynns uppfödare Susanne där vi åt gott och firade ihop med ett gäng vallhundskompisar (som tävlat vallning under dagen) och hade väldigt roligt. Perfekt avslutning på en härlig om än blåsig och kall dag!

Dag två var Fonzie mycket hetare i sin första start, han ville verkligen IN PÅ BANAN och köra och sen var han väldigt exakt i positionerna men tog till ljud och kunde liksom inte behärska sig riktigt 🙂 jag fick hålla i hatten flera gånger för att den inte skulle blåsa av (bitvis åkte den framför ansiktet bitvis försvann den bakåt) och vi fnissade oss kanske lite mer igenom det hela. Typ, ”häng med matte nu kör vi!”. Dömde nu gjorde Helle Larssen och Emmy-Marie Simonsen och vi fick:
Precision och samarbete: 9,0 – 8,0 = 8,50
Innehåll: 8,4 – 7,3 = 7,85
Tolkning av musik: 8,5 – 8 = 8,25
Summa: 24,60 åter igen CERT och en 2:a placering!

Vi var anmälda till sista klassen också, men med över 6 timmars resa hem och en sambo som skulle upp 04:30 på morgonen kändes det liksom inte realistiskt att stanna. Tyvärr var den klassen en AFEC-kval (Agria Freestyle Elite Challange) om jag fattat det rätt är det de två första per deltävling som kan ta kvalpoäng dit så det hade varit roligt att starta och kanske kunna kvala men shit happens, det kanske blir en annan gång. Fonzie hade ändå överpresterat något grymt med att ta tre cert på tre starter, två segrar och en 2:a plats. Vilken helg! Vips klättrade vi en bit på SM-kvallistan och det börjar kännas mer hoppfullt även där. Håll tummarna!

Tyvärr glömde jag min kamera hemma så jag har ingen av våra starter filmade. Surt men så kan det gå.

Fonzie hemma efter tävlingen, ogillar att fotas med priser 🙂