Gå ”fot” på tio olika sätt -heelwork to music!

Gå ”fot” på tio olika sätt -heelwork to music!

Heelwork to music är en gren inom freestyle som under flera år varit populär både i Storbritannien och i Danmark, men som blivit officiell i Sverige så sent som januari 2011. Jag blev nyfiken på sporten när jag hörde en föreläsning om freestyle och framför allt heelwork to music (HtM) under Obedience Rules 2011, lydnadsveckan. Det arrangeras fortfarande inte så många tävlingar inom freestyle/HtM, men jag skulle inte bli förvånad om sporten kommer att växa under de närmsta åren så snart formen satt sig mer och framför allt -när fler hundtränare upptäcker att den finns! Den här artikeln är tänkt som en hjälp på vägen dit 🙂

Kreativitet inom fasta ramar.

I freestyle är grundtanken att ge föraren möjlighet att visa fritt utformade program till musik, där hundens och ekipagets individuella egenskaper tas tillvara och där samarbete och glädje är ledord både i träning och tävling. Freestylen har mycket få restriktioner vad gäller hur programmet utformas, det enda man behöver tänka på är att vi i Sverige får ha max 25% av de godkända heelwork-positionerna i ett freestyleprogram. I övrigt är det fritt fram för tränaren att sätta formen för programmet så länge som det håller sig inom den längd som är satt för varje klass. Hunden kan i freestyle både arbeta när dig och på långt avstånd ifrån dig.

I varianten HtM är förhållandet det motsatta; minst 75% av ditt program måste bestå av en eller flera av de godkända HtM-positionerna och hunden måste befinna sig inom två meter från föraren genom hela programmet (här ges ingen möjlighet till distansarbete alltså). Med andra ord består ett HtM-program av positioner, övergångar mellan dessa, och utöver det bara några få, korta trick som kan utföras nära föraren. Om freestyle inte har några begränsningar, är utmaningen i HtM snarare att kunna vara kreativ inom fasta ramar! Det är ju trots allt en publiksport och programmet ska inte bara flyta på rent tekniskt, det ska också vara intressant och underhållande att se på.

Positionsarbeten inom HtM

Det finns tio olika positioner som är godkända i HtM-klasserna:

• Hunden har sin högra skuldra vid förarens vänstra ben (som ett vanligt fritt följ)
• Hunden har sin vänstra skuldra vid förarens högra ben (som ett fritt följ på höger sida)
• Hunden har sin högra skuldra vid förarens högra ben, vänd åt motsatt håll jämfört med föraren
• Hunden har sin vänstra skuldra vid förarens vänstra ben, vänd åt motsatt håll jämfört med föraren
• Hunden går mellan förarens ben, vänd åt samma håll som föraren
• Hunden går mellan förarens ben, vänd åt motsatt håll jämfört med föraren
• Hunden går framför föraren, med vänster sida mot föraren
• Hunden går framför föraren, med höger sida mot föraren
• Hunden går bakom föraren, med vänster sida mot föraren
• Hunden går bakom föraren, med höger sida mot föraren

Alla positionerna ska vara stabila under rörelse, hunden ska vara rak i kroppen och parallell med föraren. Förutom att positionerna varierar, kan man enkelt säga att hunden ska gå som under ett bra fritt följ -den ska hålla samma avstånd till föraren i alla positionerna, den ska följa förarens tempo och riktning och den ska inte hoppa & studsa. Det ges högre poäng till ett program med få men väl utförda positioner, än ett med flera men slarvigare utförda positioner. Kravet på hur övergångarna utförs, dvs hur hunden tar sig från en position till en annan, ökar ju högre upp i klasserna man kommer. Man vill se en allt större självständighet i övergångarna och allt mindre tydliga hjälper/handtecken.

Klasser och meritering

Det finns tre klasser i HtM, benämnda HtM I, II och III. Precis som på lydnadsprov krävs det att man kommer över en viss uppflyttningsgräns poängmässigt för att hunden ska få starta i nästföljande högre klass. En annan likhet med lydnaden är att det även i HtM är upp till föraren att välja om man vill gå upp i nästa klass eller fortsätta att tävla i samma klass även efter att uppflyttningspoäng erhållits. Har man en gång startat i en högre klass, kan man däremot inte återgå till en lägre klass.

Det ges ännu inte ut några certifikat i HtM och det finns följaktligen ingen championattitel i denna gren. Däremot har man -åter igen som inom lydnaden- möjlighet att erövra HtM-diplom. Dessa ges ut i alla klasser och det krävs tre resultat i den aktuella klassen med minst 75% i samtliga tre bedömningskategorier för att man ska erhålla ett diplom.

Även om det inte finns något championat, finns det andra morötter att sikta på för den tävlingssugne då det arrangeras både SM och inte minst stora utländska mästerskap inte bara i Freestyle utan även i HtM. I oktober 2011 arrangerades det första öppna europeiska mästerskapet i både freestyle & HtM i Danmark där fjorton olika länder (inklusive Danmark, Finland & Sverige) var representerade.

Hur långt är ett program?

I klass I ska programmet vara minst 45 sekunder och maximalt 2,5 minuter långt. I klass II minst 1 minut och maximalt 3,5 minuter, och i klass III minst 1,5 minut och maximalt 4 minuter långt. Om ett program under- eller överskrider dessa tidsgränser kommer det att bli poängavdrag.

Vad tittar domarna på?

Det är två till fyra domare på en HtM-tävling och de bedömer följande tre kategorier:

Utförande –hur programmet utfördes på tävlingsdagen. Här ingår samarbetet mellan förare och hund, hur programmet flyter, bedömning av signaler, helhetsintryck etc. Fokus ska ligga på hunden och hundens rörelser, föraren ska inte stjäla uppmärksamheten från hunden.

Programmets planering och kvalitet –den tekniska kvaliteten på utförandet, koreografins utformning, hur programmet planerats och genomförts efter ekipagets förutsättningar. Kvaliteten på HtM-positionerna, utnyttjande av tävlingsringens yta etc.

Tolkning av musik –hur passar programmet till musiken och hur passar programmet och musiken till ekipaget? Passar det hundens tempo/rörelser/utstrålning?

Poängräkningen var det som jag tyckte tog längst tid att fatta när jag började intressera mig för HtM. Så här fungerar det: i var och en av kategorierna kan maximalt 10 poäng utdelas. Skalan går från 0,0-10 dvs poängen anges med en decimals noggrannhet. Slutpoängen man uppnår, räknas fram genom att poängsumman över alla tre kategorierna från samtliga domare läggs ihop och sedan divideras med antalet domare som dömde. För uppflyttning krävs en snittpoäng på minst 75% i samtliga bedömningskategorier (alltså minst 7,5 poäng i snitt av domarna i var och en av de tre kategorierna).

Vi kan ta ett exempel från min och Fonzies debuttävling för att -förhoppningsvis- göra det mer begripligt! På denna tävling var det två domare, deras respektive poäng står först och sedan den sammanlagda poängen efter att dessa först lagts ihop och sedan delats med två:

Utförande: 7,8 – 9,3 = 8,55

Programmets planering och kvalitet: 7,7 – 9,3 = 8,50

Tolkning av musik: 7,6 – 8,7 = 8, 15

Slutpoäng (lägg ihop summan från de tre ovan) = 8, 20 (uppflyttning)

Förutom poängbedömningen får man som tävlande ett skriftligt omdöme från var och en av domarna. Det var något som jag som nybörjare uppskattade, då de både gav feedback på vad som varit bra i vårt program och tips på vad jag kunde förbättra till nästa gång. Mycket trevligt!

Varför testa HtM?

Men varför ska man då testa denna sport? Tja, jag kan komma på flera bra anledningar:

• För att du får nya tränarutmaningar i och med de olika positionerna och deras utförande (och bra övning på stimuluskontroll i och med olika övergångar och trix).
• Din lydnadshund kommer få arbeta mera jämnt med kroppen och inte bara gå i den vanliga fot-positionen (vilken på sikt kortar hundens högersida och länger den vänstra)
• Du har möjlighet att träna både dig och din hund på att prestera i stökiga miljöer, till hög musik, ofta i inomhuslokaler.
• Ni får öva er på att prestera inför publik!
• Det öppnar upp bra möjligheter att öva sig i att baklängeskedja hela programmet eller delar av det.
• Ni får vana i att vara fokuserade och prestera utan pauser under upp till fyra minuter.
• Har du en löptik behöver du inte stanna hemma, löptikar får deltaga i HtM (men startar sist eller på egen yta)!
• Man får öva sig i att se vilken typ av musik, tempo och vilka rörelser som passar den egna hunden, att lära sig ta till vara hundens individuella styrkor istället för att anpassa den mot en färdig mall.
• Det är helt enkelt riktigt, riktigt roligt!

Så, ladda CD-spelaren och sätt igång!

Här kan du se filmerna från min debuttävling 2011 med Fonzie & Flynn:

/Anna Larsson, Canis Hundskola Sörmland / www.3vallare.se