Jaha, i morgon fyller Fish 13 veckor och han har bott här nu i två veckor. Tiden går fort! Man vill både stoppa tiden och få njuta länge av den speciella valpperioden, samtidigt som jag verkligen längtar och ser med spänning fram emot att han ska växa upp. Vad för slags individ kommer just den här hunden att bli? Vilka saker kommer just han att lära mig om hundar, hundträning och om mig själv? Vad kommer vi att uppleva och lära oss ihop? Det är det spännande med en ny individ tycker jag, inte att han prompt ska formas in i att bli på ett speciellt sätt utan snarare -hur kommer vi två att forma varandra och vad kommer vi lära oss av varandra på vår resa? Det finns nya lärdomar att dra från varje ny individ och alla hundar som bott i vårt hus har allihop på sitt eget sätt bidragit till de upplevelser, de erfarenheter och de lärdomar jag fått genom åren.
Om det generellt sett är lätt att över nätet få upplevelsen av att man aldrig lyckas vara en bra hundägare (se bloggen ”Det är så lätt att vara en dålig hundägare” ) så tänker jag att valpperioden verkligen kan vara ett stålbad vad gäller folks tyckanden, åsikter och oombedda råd. Man gör för lite, man gör för mycket -och i bägge fallen gör man det garanterat på fel sätt!
Jag önskar så att varje person, oavsett om de är förstagångshundägare eller haft hund i massor av år, fick mera tid att njuta av allt det fina i sin valp, att vara glad åt de små sakerna valpen lär sig, att känna sig trygg i att lita till att det allra oftast går alldeles finfint och att valpar oftast växer upp till helt vanliga hundar även om ägaren ”missat” något på den stränga listan av ”saker som du måste göra när du har valp och du måste verkligen göra dem rätt för annars går typ världen under -men gör för guds skull inte för mycket för då går världen OCKSÅ under!”. Kanske är det bara ett uttryck för att jag börjar bli gammal (!) och klok (?) men jag tänker att om vi mer siktar in oss på att trivas, lära oss vad vi har fått för individ, lära känna varandra utan att behöva analysera valpen utifrån omgivningens ögon & tyckanden, göra det som roar oss och valpen och inte ha så mycket ångest över om vi gör ”rätt”, så växer nog även den valpen upp till att bli en hyfsat normal individ.
Så vad har jag gjort med Fish då under de här två veckorna? Egentligen mest det som fallit mig in och som känts roligt att prova på. Jag lät honom tex testa att vara uppe och balansera på olika av mina balansredskap en dag, en annan dag var jag nyfiken på om jag kunde klicka in honom på en smeller och sedan om han skulle fatta att markera rätt behållare i en urvalsbana. Japp, det kunde han! Någon dag la jag lite träning på att shejpa honom att självmant ställa sig på en plattform och så testade jag att ställa mig i olika positioner i förhållande till plattformen. Ett annat mikropass provade vi att springa till musmatta, eller att nudda en handtarget, eller att leka och byta mellan två föremål. Inget av detta är mer än någon eller några minuters träning (med pauser!) och syftet är inte att han ska lära sig något specifikt egentligen utan att vi genom att leka ihop lär oss om varandra och att Fish ska få prova på olika saker. Valpen övar sig i att lära sig att lära och matte övar sig i att lära sig att läsa och förstå just denna valp!
På samma sätt har jag velat att han ska få uppleva olika miljöer och folk och hundar osv men även där är det mest vad som fallit mig in, något besök hos kompisar, något besök hos veterinären, följa med in i djuraffären osv. Han fick tex följa med på årsmötet på lokalklubben och låg snällt stilla i mitt knä i typ en timme och fick uppleva att det kan finnas en massa människor runt omkring men det behöver inte betyda aktivitet. När mötet var klart hade han hälsat på en 7-8 nya personer tror jag varav flera män och så kunde vi kalla det för socialträning utan att ha håsat upp det. Jag tror på att ha valpen med i vardagen och försöka hitta ”träningen” där snarare än konstruerade träningspass vilka ofta kan bli lite konstlade. Samma dag hade valpen suttit och tittat på när några ekipage tränare rallylydnad, man kan kalla det för passivitetsträning men jag satt egentligen mest och njöt i solen och hade en paus från vårt eget mini-träningspass som vi haft en bit ifrån rallybanan.
På samma sätt har Fish (precis som våra tidigare hundar) inte egentligen ”tränats” i att lämnas ensam utan han har direkt från början fått glida in i husets rutiner. Självklart kan man inte lämna en liten valp länge men som idag hade jag först varit ute på en promenad med Fish och Flynn och sen när vi kom hem och valpen är rastad och ganska nöjd så fick han stanna hemma (lös i mitt ”valpsäkrade” mittenrum i huset) medan jag och Zin gick en egen promenad (eftersom hon är opererad och inte ska busa eller få en valp som undersöker såret). Ibland har valpen varit helt själv och ibland är han lämnad ihop med någon av de vuxna hundarna beroende på vad jag ska göra. Han har varit helt cool både när jag gått och när jag kommit tillbaka (typ 30-60 minuter senare), känns skönt!
Skuttar med på promenader gör han också, än så länge går vi inte så långt, kanske typ max 3 km. Jag gillar när valparna får röra sig fritt i skog och mark tidigt. Vi går på grusvägen, traktorstigen, in i skogen, över stubbåkrarna, över de små bergshällarna och vips har valpen övat sig i att ta sig under, över , genom det mesta och på promenaden både gått långsamt och eftertänksamt, eller i rask trav eller i galopp. Det är roligt att se hur otroligt välkoordinerade även små BC-valpar är!
Sen tillbringar han mycket tid liggandes i mitt knä. Är ju så kort tid som de verkligen får plats där så man får passa på att njuta och så får man en bra ursäkt för att sitta lääääänge med kaffekoppen när valpen somnat i knät!
Så ungefär ser livet med Fish/Fisken ut de första veckorna han bott här! Jag gillar honom massor och det ska bli spännande att se framöver vad just denna hund kommer att lära mig!
Reader Interactions